cialis pas cher cialis prix kamagra gel comprar kamagra viagra generico cialis generico cialis prezzo comprare cialis cialis online viagra online
Acquisto Kamagra Gold Cialis En Ligne Kamagra Jelly Propecia kaufen Viagra Soft Tabs acheter Viagra Cialis Professional Levitra Originale Viagra Professional levitra dapoxetine Acheter Levitra Viagra Generico Propecia Kamagra Gold kaufen Disfunzione Erettile Maschio Viagra Soft Viagra Generika Farmacia On Line Vicenza Comprare Priligy Levitra
chaussure de sport lunette ray ban Chaussure puma christian louboutin adidas zx flux chaussures de foot adidas femme Chaussure louboutin chaussure bateau Sac louis vuitton chaussure de foot polo ralph lauren chaussure de marque Chaussure nike Bijoux nike roshe run femme nike blazer lunette de soleil chaussure femme nike roshe
nike shox hogan scarpe calcio Tiffany christian louboutin Scarpe Adidas superstar Scarpe Reebok Adidas Scarpe nike sb Scarpe nike air force air jordan adidas scarpe Tacchi Scarpe da donna Scarpe Scarpe Adidas adidas Scarpe Scarpe Scarpe hogan

Fönster för ljus och värme. Okt 2014.

Fönster i byggnaden ger oss utsikt, dagsljus och solinstrålning, men tyvärr också stora förluster på vintern och övertemperaturer på sommaren.

 

Riktigt energieffektiva byggnader kräver ingående kunskap om fönstrens olika aspekter så att kostnadsoptimala lösningar kan hittas.

 

Del 1. Orientering

Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult

 

Passivhuskrav på U-värde

Passivhuskraven i FEBY12 inkluderar ett krav på högst 0,80 W/m2K i U- medelvärde för fönster. Sämre fönster kan kompenseras med bättre fönster så att medelvärdet ändå klarar kravet.

 

Varför ett specifikt krav på fönster i FEBY12?

Fönster är en av de mest strategiska komponenterna i ett passivhus, att släppa in dagsljus och solljus (värme) men ändå minimera värmeförlusterna ut på vintern. När det är som kallast brukar förlusterna genom fönstren vara den största eller den näst största förlustposten.

 

Utöver energiaspekten krävs också tillräckligt energieffektiva fönster för att inte ge kallras och värmeutrålning som ger komfortproblem när man visas i närheten av fönstren. Ett fönster med tillräckligt lågt U-värde gör det också möjligt att slippa placera värmeradiatorer för att kompensera för kallstrålningen. Därmed skapas möjligheter till rationella dragningar av värmerör, placering av radiator eller tom ersätta radiator med luftvärme. I bostäder kan dessa lösningar ge stora ekonomiska besparingar. Även om kostnaden för ett fönster med mycket låga U-värden inte säkert kan motiveras enbart med de förluster som fönstret sparar in så är det de positiva systemkopplingarna som ger den totala nyttan: lägre total värmeeffektbehov (lägre kostnad för produktionssystem eller anslutningsavgift), lägre kostnader för radiator eller värmesystem, friare placeringar, komfortzon och möblerbarhet ända ut till väggen.

 

När allt fler ser denna extra nytta och ökar efterfrågan på bra fönster, så sjunker de i tillverkningskostnad och blir än mer motiverade.  Det är så en utveckling kan drivas fram.

 

Ett fönster på 0,8 kan vara 0,84!

FEBYs fönsterkriterium för passivhus är 0,80 dvs med två siffrors noggrannhet.

Kravet avser byggnadens genomsnittliga U-värde, inte det enstaka fönstrets.

 

Fönsterleverantörernas U-värden anges vanligen med två siffrors noggrannhet och dessutom för ett fönster med en standardstorlek (1230x1480 mm). Ett U-värde för ett fönster som anges vara 0,8 W/m2K kan därför mycket väl hålla 0,84 W/m2K om ytterligare en siffras noggrannhet anges.

 

Finns ett energikrav på byggnadens fönster U-värde så ska U-värdet för varje fönster summeras och viktas.

 

Små fönster har större U-värden

För att säkra att medel U-värde för fönster klarar kravet ska man ta in U-värden för samtliga fönster till byggnaden från den aktuella fönsterleverantören. Enklast utformas ett tabellverk med antal, storlek och U-värde. Då kan samtidigt längd och bredd anges i tabellen så att fönstrens omslutande längd också kan summeras.

 

Mindre storlekar på fönster med en energiklass på 0,8 W/m2K kan ha väsentligt sämre U-värden, kanske 1,1 eller 1,2 W/m2K trots att de är samma glas och samma karm. Skillnaden är att karmens andel av fönstret ökat och håller ett sämre U-värde. Än större blir skillnaden om även köldbryggan runt fönstren inkluderas, eftersom de små fönstren har en större längd per fönsterarea än stora. Stora fönster ger alltså mindre förluster än många små om de har samma totala fönsterarea. Detta är något som arkitekten bör ha med sig från start.

 

Minimera karmförlusten!

Huvudsyftet med fönster är att kunna se ut och få in dagsljus. Fönsterkarmen har alltid väsentligt sämre U-värden än väggen och karmens uppgift är bara att hålla glaset på plats. Det finns två sätt att minimera karmens förluster: att bygga in karmen i väggen (se artikeln nedan om köldbryggor) eller att välja fönster med smala karmar. Smala karmar innebär att ”hålet i väggen” kan minska. De två alternativen kan även kombineras.

 

Fasta fönster har ofta karmar på nedåt 5 cm. De öppningsbara ofta 10 – 11 cm. De finns nu öppningsbara fönster på väg ut på den europeiska fönstermarknaden med karmar på bara 6 cm. Därmed kan U-värdet för hela fönstret sjunka påtagligt, även under 0,65 W/m2K (med glasparti på 0,52 W/m2K) för ett öppningsbart fönster.

 

Dagsljusinstrålning - krav och möjligheter

Att få in dagsljus är en central funktion för fönster. Dagsljuskraven enligt Miljöbyggnad silver/guld kan vara svår att klara för bottenvåningar i stadsmilljö. Identifiera de rum som är mest problematiska, ofta djupa sovrum. Välj fönsterstorlek/glasarea som gör att kravet uppfylls, men tänk på att olika fönster har olika ljusinsläpp och att denna även kan påverkas med järnfria glasval. Även reflektion från mark och omgivning har betydelse och kanske kan påverkas.

 

Lufttäta fönstermontage

För att nå höga krav på byggnadens täthet krävs fönstermontage som minimerar läckflöden runt fönstren. Stäm av med fönsterleverantören om hur fönstret effektivast tätas mot vald väggkonstruktion.

Eftermontage av persienner eller genomföringar för styrning av markiser kan resultera i stora läckflöden. Sådana genomföringar bör ingå redan i leveransen så att täthetsmätningen inkluderar detta läckage och inte hanteras av brukaren när denne flyttar in.

 

Fönstrens köldbryggor har stor påverkan

En analys av byggnadernas värmeförluster under en kall vinterperiod (DVUT) visar att köldbryggor ofta står för storleksordningen 20 procent av klimatskalets värmeförluster.

I figur 1 ges exempel på fördelning av värmeförluster för ett flervånings bostadshus som uppfyller kriterierna för passivhus enligt FEBY12.

 

Figur 1. Värmeförlustanalys vid DVUT. Källa Energihuskalkyl.

 

Det är inte ovanligt att köldbryggor tillsammans ger lika stora förluster som ytterväggens konstruktion (exklusive fönster).

 

Kunskap om köldbryggor och hur de kan minimeras gör det möjligt att kostnadsoptimera byggnadens energiegenskaper. Av följande tabell framgår att köldbryggor runt fönster är en stor förlustpost.I detta exempel utgör köldbryggorna runt fönstren 46 procent.De kan vara väsentligt högre och de kan vara väsentligt lägre.

 

Köldbryggor

m

W/(mK)

W/K

Bottenbjälkslag

214

0,09

20

Fönster och dörrar

1548

0,05

77

Mellanbjälkslag

820

0,04

33

Takfot

214

0,15

31

Ytterhörn

96

0,08

8

Summa

169

 

 

Del 2. Köldbryggor runt fönster och dörrar

Esko Niskanen, Svenska fönster. Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult

 

Köldbryggor står för storleksordningen 20 procent av klimatskalets värmeförluster och av detta utgör köldbryggor runt fönster upp till hälften. Men så behöver det inte vara med ett genomtänkt montage, vilket denna artikel ska belysa.

 

Att få fönster med beräknat U-värde är inte några svårigheter idag, men att få dessa installerade med minimala köldbryggor kräver mer eftertanke.

 

I följande exempel visas en installation av ett energieffektivt fönster med lågt U-värde, dels med en "normal" installation och dels med ett optimerat utförande för att minska köldbryggorna runt fönstren. Fönstret har i bägge exemplen storlek 1230x1480 mm och ett U-värde fönster på 0,79W/m2K. Det är samma vägg, men placering av fönster och dess infästning skiljer sig.

 

 

Psi-värde monterat 0,105 W/mK

U-värde mont. 1,10W/m2K

 

Figur 1. Fönster med ”normal” infästning. Med köldbryggevärde på 0,105W/mK erhålles ett totalt U-värde på 1,1 W/ m2K. Väggtjocklek 530 mm, U-värde vägg 0,116W/m2K. Källa: Svenska fönster.

 

Förutom värmeförluster får du sämre instrålning av solen p.g.a. ytterväggens skuggning av glaset. 

 

Det finns bra montagebeslag på marknaden för att kunna flytta ut fönstret till en placering jämte isoleringen, se figur 2.Observera att det ligger en isolering utanpå fönsterkarmen.

 

Psi-värde monterat 0,003 W/mK

U-värde mont. 0,80W/m2K

 

Figur 2. Fönster med optimerad infästning. Med köldbryggevärde på 0,003 W/mK erhålles ett totalt U-värde på endast 0,8 W/ m2K. Väggtjocklek 530 mm, U-värde vägg 0,116W/m2K. Källa: Svenska fönster.

 

Den ”normala” lösningen har 38 procent högre värmeförluster! Skillnaden är 0,30W/m2K.

Gör vi samma kalkyl för ett litet fönster på 600 x 600 mm så blir skillnaden i förluster än högre, hela + 87 procent högre för den dåliga lösningen.

 

Inte bara energianvändningen påverkas.

 

Komfort- strålningstemperaturasymmetri

Vi människor upplever det som obehagligt när objekt med olika temperaturer utstrålar samtidigt från olika håll mot vår kropp. Den bör vara under 4 grader Celcius för att vi ska trivas. Ett dåligt monterat fönster ger differenser på 10 grader eller mer.

 

Fuktutfällning

Varm luft kyls av mot ytor med låg temperatur och bildar kondens och vattendroppar som kan ge upphov till mögel och skador på lack och träet i karm och bågar. Fönstrens livslängd blir då kortare.

 

Lufttäthet

I energieffektiva byggnader med ventilation av typ FTX, har man balanserad till- och frånluft. Då ska luften från byggnaden gå via ventilationen och inte via otätheter i väggen. Om fönstren monteras utan någon form av luft-spärr på insidan kommer varm luft tränga in mellan karm och vägg, kyls ner och riskera att mögel och röta uppstår i väggen.

Fönster för ljus och värme. Okt 2014.

Fönster i byggnaden ger oss utsikt, dagsljus och solinstrålning, men tyvärr också stora förluster på vintern och övertemperaturer på sommaren.

 

Riktigt energieffektiva byggnader kräver ingående kunskap om fönstrens olika aspekter så att kostnadsoptimala lösningar kan hittas.

 

Del 1. Orientering

Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult

 

Passivhuskrav på U-värde

Passivhuskraven i FEBY12 inkluderar ett krav på högst 0,80 W/m2K i U- medelvärde för fönster. Sämre fönster kan kompenseras med bättre fönster så att medelvärdet ändå klarar kravet.

 

Varför ett specifikt krav på fönster i FEBY12?

Fönster är en av de mest strategiska komponenterna i ett passivhus, att släppa in dagsljus och solljus (värme) men ändå minimera värmeförlusterna ut på vintern. När det är som kallast brukar förlusterna genom fönstren vara den största eller den näst största förlustposten.

 

Utöver energiaspekten krävs också tillräckligt energieffektiva fönster för att inte ge kallras och värmeutrålning som ger komfortproblem när man visas i närheten av fönstren. Ett fönster med tillräckligt lågt U-värde gör det också möjligt att slippa placera värmeradiatorer för att kompensera för kallstrålningen. Därmed skapas möjligheter till rationella dragningar av värmerör, placering av radiator eller tom ersätta radiator med luftvärme. I bostäder kan dessa lösningar ge stora ekonomiska besparingar. Även om kostnaden för ett fönster med mycket låga U-värden inte säkert kan motiveras enbart med de förluster som fönstret sparar in så är det de positiva systemkopplingarna som ger den totala nyttan: lägre total värmeeffektbehov (lägre kostnad för produktionssystem eller anslutningsavgift), lägre kostnader för radiator eller värmesystem, friare placeringar, komfortzon och möblerbarhet ända ut till väggen.

 

När allt fler ser denna extra nytta och ökar efterfrågan på bra fönster, så sjunker de i tillverkningskostnad och blir än mer motiverade.  Det är så en utveckling kan drivas fram.

 

Ett fönster på 0,8 kan vara 0,84!

FEBYs fönsterkriterium för passivhus är 0,80 dvs med två siffrors noggrannhet.

Kravet avser byggnadens genomsnittliga U-värde, inte det enstaka fönstrets.

 

Fönsterleverantörernas U-värden anges vanligen med två siffrors noggrannhet och dessutom för ett fönster med en standardstorlek (1230x1480 mm). Ett U-värde för ett fönster som anges vara 0,8 W/m2K kan därför mycket väl hålla 0,84 W/m2K om ytterligare en siffras noggrannhet anges.

 

Finns ett energikrav på byggnadens fönster U-värde så ska U-värdet för varje fönster summeras och viktas.

 

Små fönster har större U-värden

För att säkra att medel U-värde för fönster klarar kravet ska man ta in U-värden för samtliga fönster till byggnaden från den aktuella fönsterleverantören. Enklast utformas ett tabellverk med antal, storlek och U-värde. Då kan samtidigt längd och bredd anges i tabellen så att fönstrens omslutande längd också kan summeras.

 

Mindre storlekar på fönster med en energiklass på 0,8 W/m2K kan ha väsentligt sämre U-värden, kanske 1,1 eller 1,2 W/m2K trots att de är samma glas och samma karm. Skillnaden är att karmens andel av fönstret ökat och håller ett sämre U-värde. Än större blir skillnaden om även köldbryggan runt fönstren inkluderas, eftersom de små fönstren har en större längd per fönsterarea än stora. Stora fönster ger alltså mindre förluster än många små om de har samma totala fönsterarea. Detta är något som arkitekten bör ha med sig från start.

 

Minimera karmförlusten!

Huvudsyftet med fönster är att kunna se ut och få in dagsljus. Fönsterkarmen har alltid väsentligt sämre U-värden än väggen och karmens uppgift är bara att hålla glaset på plats. Det finns två sätt att minimera karmens förluster: att bygga in karmen i väggen (se artikeln nedan om köldbryggor) eller att välja fönster med smala karmar. Smala karmar innebär att ”hålet i väggen” kan minska. De två alternativen kan även kombineras.

 

Fasta fönster har ofta karmar på nedåt 5 cm. De öppningsbara ofta 10 – 11 cm. De finns nu öppningsbara fönster på väg ut på den europeiska fönstermarknaden med karmar på bara 6 cm. Därmed kan U-värdet för hela fönstret sjunka påtagligt, även under 0,65 W/m2K (med glasparti på 0,52 W/m2K) för ett öppningsbart fönster.

 

Dagsljusinstrålning - krav och möjligheter

Att få in dagsljus är en central funktion för fönster. Dagsljuskraven enligt Miljöbyggnad silver/guld kan vara svår att klara för bottenvåningar i stadsmilljö. Identifiera de rum som är mest problematiska, ofta djupa sovrum. Välj fönsterstorlek/glasarea som gör att kravet uppfylls, men tänk på att olika fönster har olika ljusinsläpp och att denna även kan påverkas med järnfria glasval. Även reflektion från mark och omgivning har betydelse och kanske kan påverkas.

 

Lufttäta fönstermontage

För att nå höga krav på byggnadens täthet krävs fönstermontage som minimerar läckflöden runt fönstren. Stäm av med fönsterleverantören om hur fönstret effektivast tätas mot vald väggkonstruktion.

Eftermontage av persienner eller genomföringar för styrning av markiser kan resultera i stora läckflöden. Sådana genomföringar bör ingå redan i leveransen så att täthetsmätningen inkluderar detta läckage och inte hanteras av brukaren när denne flyttar in.

 

Fönstrens köldbryggor har stor påverkan

En analys av byggnadernas värmeförluster under en kall vinterperiod (DVUT) visar att köldbryggor ofta står för storleksordningen 20 procent av klimatskalets värmeförluster.

I figur 1 ges exempel på fördelning av värmeförluster för ett flervånings bostadshus som uppfyller kriterierna för passivhus enligt FEBY12.

 

Figur 1. Värmeförlustanalys vid DVUT. Källa Energihuskalkyl.

 

Det är inte ovanligt att köldbryggor tillsammans ger lika stora förluster som ytterväggens konstruktion (exklusive fönster).

 

Kunskap om köldbryggor och hur de kan minimeras gör det möjligt att kostnadsoptimera byggnadens energiegenskaper. Av följande tabell framgår att köldbryggor runt fönster är en stor förlustpost.I detta exempel utgör köldbryggorna runt fönstren 46 procent.De kan vara väsentligt högre och de kan vara väsentligt lägre.

 

Köldbryggor

m

W/(mK)

W/K

Bottenbjälkslag

214

0,09

20

Fönster och dörrar

1548

0,05

77

Mellanbjälkslag

820

0,04

33

Takfot

214

0,15

31

Ytterhörn

96

0,08

8

Summa

169

 

 

Del 2. Köldbryggor runt fönster och dörrar

Esko Niskanen, Svenska fönster. Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult

 

Köldbryggor står för storleksordningen 20 procent av klimatskalets värmeförluster och av detta utgör köldbryggor runt fönster upp till hälften. Men så behöver det inte vara med ett genomtänkt montage, vilket denna artikel ska belysa.

 

Att få fönster med beräknat U-värde är inte några svårigheter idag, men att få dessa installerade med minimala köldbryggor kräver mer eftertanke.

 

I följande exempel visas en installation av ett energieffektivt fönster med lågt U-värde, dels med en "normal" installation och dels med ett optimerat utförande för att minska köldbryggorna runt fönstren. Fönstret har i bägge exemplen storlek 1230x1480 mm och ett U-värde fönster på 0,79W/m2K. Det är samma vägg, men placering av fönster och dess infästning skiljer sig.

 

 

Psi-värde monterat 0,105 W/mK

U-värde mont. 1,10W/m2K

 

Figur 1. Fönster med ”normal” infästning. Med köldbryggevärde på 0,105W/mK erhålles ett totalt U-värde på 1,1 W/ m2K. Väggtjocklek 530 mm, U-värde vägg 0,116W/m2K. Källa: Svenska fönster.

 

Förutom värmeförluster får du sämre instrålning av solen p.g.a. ytterväggens skuggning av glaset. 

 

Det finns bra montagebeslag på marknaden för att kunna flytta ut fönstret till en placering jämte isoleringen, se figur 2.Observera att det ligger en isolering utanpå fönsterkarmen.

 

Psi-värde monterat 0,003 W/mK

U-värde mont. 0,80W/m2K

 

Figur 2. Fönster med optimerad infästning. Med köldbryggevärde på 0,003 W/mK erhålles ett totalt U-värde på endast 0,8 W/ m2K. Väggtjocklek 530 mm, U-värde vägg 0,116W/m2K. Källa: Svenska fönster.

 

Den ”normala” lösningen har 38 procent högre värmeförluster! Skillnaden är 0,30W/m2K.

Gör vi samma kalkyl för ett litet fönster på 600 x 600 mm så blir skillnaden i förluster än högre, hela + 87 procent högre för den dåliga lösningen.

 

Inte bara energianvändningen påverkas.

 

Komfort- strålningstemperaturasymmetri

Vi människor upplever det som obehagligt när objekt med olika temperaturer utstrålar samtidigt från olika håll mot vår kropp. Den bör vara under 4 grader Celcius för att vi ska trivas. Ett dåligt monterat fönster ger differenser på 10 grader eller mer.

 

Fuktutfällning

Varm luft kyls av mot ytor med låg temperatur och bildar kondens och vattendroppar som kan ge upphov till mögel och skador på lack och träet i karm och bågar. Fönstrens livslängd blir då kortare.

 

Lufttäthet

I energieffektiva byggnader med ventilation av typ FTX, har man balanserad till- och frånluft. Då ska luften från byggnaden gå via ventilationen och inte via otätheter i väggen. Om fönstren monteras utan någon form av luft-spärr på insidan kommer varm luft tränga in mellan karm och vägg, kyls ner och riskera att mögel och röta uppstår i väggen.

Chaussure adidas adidas chaussure Chaussures nike chaussure chaussure reebok chaussure de sport Bijoux adidas nmd nike roshe Sac louis vuitton nike presto nike flynit polo ralph lauren chaussures sport adidas zx flux chaussure sport nike roshe run femme Air max nike chaussure de marque lunette de soleil carrea