Alla energiåtgärder sparar energi – men alla lönar sig inte. Tilläggsisolering av vinden betalar sig ofta på några år, medan nya fönster sällan kan motiveras enbart med energibesparingen. Här är ett sätt att räkna, och en kalkyl du kan fylla i själv.
Tre sätt att mäta lönsamhet
- Återbetalningstid – hur många år det tar innan besparingen har betalat investeringen. Enkelt att förstå, men tar ingen hänsyn till hur länge åtgärden håller.
- Livslängd mot återbetalning – en åtgärd som håller i 40 år och betalar sig på 15 är en bra affär, även om 15 år låter länge.
- Total besparing över livslängden – vad åtgärden sparar sammanlagt, minus vad den kostade.
Lönar sig åtgärden?
Förvalen per åtgärd är exempelvärden för att visa hur kalkylen fungerar – inte prisuppgifter. Hämta offerter och använd ditt eget elpris. Kalkylen tar inte hänsyn till ränta, framtida prisändringar eller underhåll.
Gör åtgärderna i rätt ordning
Ordningen spelar roll. Om du först installerar en stor värmepump och sedan tilläggsisolerar har du köpt en för stor värmepump. Den klassiska ordningen är:
- Täta och isolera – minska behovet först.
- Förbättra ventilationen så att huset får ett bra inneklimat.
- Byt eller komplettera uppvärmningen, dimensionerad efter det nya, lägre behovet.
- Producera egen el när behovet är så lågt det rimligen kan bli.
Tänk på mer än kronor
Många energiåtgärder ger också bättre komfort: inget drag från fönstren, jämnare temperatur och tystare inomhus. Dessutom kan de höja husets energiklass och därmed göra det mer attraktivt vid en försäljning. Se hur klassen räknas i Energiklass och primärenergital.
Det finns ibland stöd att söka för energiåtgärder, till exempel ROT-avdrag för arbetskostnaden eller skattereduktion för grön teknik. Villkoren ändras – kontrollera alltid aktuella regler hos Skatteverket innan du räknar med dem.